Wicked …

För några veckor sedan frågade Linda mig om jag ville följa med och titta på WickedGöteborgsoperan och självklart ville jag det.

(Till er som har frågat på instagram är detta ingen klänning med en kjol från Second Female, en långärmad tunn tröja från Intimissimi (som jag fick av just Linda när jag fyllde 50), bälte från LV och stövlar från Pavement).

Då vi var lite sent ute så fanns bara billigare biljetter att köpa så 195:- kostade denna underhållning som varade i hela 3 h.

I våra biljetter ingick dock inte att man såg huvuden på huvudrollerna när de stod på en viss del av scenen så vi fick använda lite fantasin, haha! Trevligt med matiné och ja den är sevärd även om jag inte fick någon WOW känsla men jag är inte lätt att imponeras och kan vara så att känslan hade varit annorlunda om vi hade sett hela scenen :)

Då vi varken hade ätit frukost och lunch så tog vi en tidig middag på Gurras.

Ett glas vin på Avalon och sedan åkte jag hem till småstaden nöjd efter en mysig lördag <3

Den här kom upp som minne på Fb, 11 år sedan och med tanke på att Knut är numera en ängel i himlen så finns ingen kvar att ha förtroende för … suck …

Love is blind …

Likt vad en väninna till mig sa när vi pratade om det är det inte ofta den svenska versionen av amerikanska program blir speciellt bra men så höll vi båda med om att ”Love is blind Sverige” bevisade att det finns något undantag.

Ibland är det bra att inte bara titta på true crime dokumentärer och likt många andra här i Sverige fastnade jag framför avsnitten på detta sociala experiment som går ut på att utvalda tjejer och killar träffas genom att bara få möjligheten att prata med varandra. Ses får de nämligen göra först efter att friat för varandra.

Idag var det dags för att se hur många av paren som gifte sig och hela 3 par av 4 valde att säga ”ja” till varandra (av de som friade) efter att ha sedan fått åka på en solsemester och bo ihop i ett par veckor.

Inte så långt ifrån det där med att träffas efter att ha enbart skrivit med någon ett tag. På vissa sidor visar man inte sitt ansikte och man går då initialt bara efter det där verbala som antingen lockar eller inte. Jag tror att en av Tinders stora nackdelar är just att man ser ett utseende och swipar efter enbart det där ytliga som visst är viktigt men som ändå inte är allt. Det är i slutändan en helhet där utseende är en viktig komponent men bara tillsammans med andra tilltalande egenskaper.

Jag tyckte om en av tjejerna lite extra då hon delade så varmhjärtat med sig av den sorg hon har burit i att inte ha den där familjen som många andra har lyxen att ha. Hennes ord till sin blivande man vid altaret var så vackra speciellt i meningen ”när jag öppnade upp mig om den sidan av mig som inte nödvändigtvis är så vacker och där andra har sett ärr och skador har du sett ett ljus och ett kvitto på min styrka”. Älskar hur hon uttryckte det <3

Jag hoppas helt enkelt att det blir en ny säsong av detta program för alla verkade vara vettiga individer som helt enkelt ville delta i något lite speciellt där chansen var att hitta kärleken, vilket 6 personer gjorde.

Tips på serier och dokumentär …

Har jobbat hela helgen men har ändå hunnit se den nya serien ”Dr Death, Paolo Macchiarini” på Tv4playplus om just kirurgen Macchiarini som anlitades av Karolinska sjukhuset. På Netflix har en dokumentär om honom kommit ut, ”Skandalkirurgen” så både en serie med skådespelare och en dokumentär om samma fall, om samma lögner, om samma narcissistiska persona.

Så otroligt hemskt och fascinerande att se hur hans grandiosa persona kunde lura så många människor. En man som kunde få dig att att känna att du var den viktigaste personen i rummet och med en sådan känsla i kroppen är det inte svårt att bli manipulerad både som kvinna och som patient.

Har du inte sett de har du definitivt här två nya tips att titta på.

Har du inte sett den första säsongen om Dr Death på TV4play missa inte den heller. Den sanna historien om en amerikansk läkare som mördade flera patienter, den får du inte heller missa.

Uppmärksammas och tackas ska de läkarna och forskarna som trots de risker de tog för sina egna karriärer vågade i båda fallen göra det rätta när det ibland är det svåraste att göra….

Hade du deltagit …?

Ett företag som producerar yoghurt har inlett en slags tävling till sina anställda: att hålla sig ifrån smartphone, sociala medier och istället gett de en vanlig gammal mobil med sim kort.

Detta ”detox”program kommer att starta i mitten av februari och 10 anställda har anmält sig. Den som kommer att hålla sig 30 dagar utan att falla för frestelsen av connecta sig med omvärlden kommer att vinna hela 10000 dollar.

Själva målet med denna initiativ är att demonstrera fördelarna med att fria sig från sin mobil, säger ledningen på företaget.

Ingen instagram, ingen Facebook på 30 dagar … HÄR kan du läsa en av artiklarna kring detta som jag ser som en smart marknadsföringsstrategi förutom att den självklart belyser den digitala missbruken som majoriteten av oss har.

För 10000 dollar hade jag definitivt tagit den chansen, hade du?

Förra veckan fick jag upp att jag använde min mobil 50% mindre än vanligt så är nog på väg mot rätt riktning … Ska erkänna att jag mest läser tidningen, lägger ut själv men är inte speciellt nyfiken på vad andra gör så på det lägger jag ingen vidare tid på. Har du koll på hur mycket tid du spenderar på din mobil och vad använder du den mest till?

När drömmen känns verklig …

Någonstans har jag nog alltid haft den där känslan att jag inte lever det livet jag borde, som är menad. Sedan jag var i yngre tonåren har jag haft drömmen om att driva boskap tillsammans med riktiga cowboy i Montana, en resa som fortfarande inte blivit av men inatt hände något speciellt.

Kanske pga. att vi på jobbet pratade igår om serien ”Yellowstone” som nu finns även tillgänglig på Netflix så drömde jag att jag åkte på just den där resan. Jag red, lärde mig skjuta, träffade en massa härliga människor från världens alla hörn och från miljön i Montana hamnade jag även på en fantastisk vit strand där jag red på en svart glänsande häst. Vaknade utvilad och med den där härliga känslan att jag faktiskt hade på riktigt upplevt den där drömmen.

Det är så sällan jag minns mina drömmar numera men tacksam för nattens undantag då den var sådär härlig och underbar som en dröm faktiskt kan vara.

Skulle man tro på att man har levt olika tidigare liv så är det för mig uppenbart att jag har levt i Montana eller Colorado för har en fascination för dessa ställen trots att jag aldrig har varit där. Min lilla ranch, min häst och min cowboy som ser ut som Robert Redford eller Kevin Costner … Hur svårt kan det liksom vara att förverkliga den? :)

(Här nedan en gammal bild när jag var ut och red med Håkan som faktiskt har gjort den där resan i Montana och som numera bor i himlen. En man som har en speciell plats i mitt hjärta)

Vinterlandskap i småstaden …

Idag när jag la nosen utanför dörren möttes jag av kyla och blött snö. Inte direkt den snyggaste frisyren när jag kom till jobbet trots att jag bara har ca 400 m. dit :)

Men visst kan detta vinterlandskap vara vacker så länge man slipper vara utomhus allt för länge … Kan dock förstå förtjusningen om man åker till alperna eller Aspen :)

Apropå något helt annat så följer jag vissa italienska sidor och kunde inte hålla mig för skratt när den stora filosofiska frågan var: vad är en kyckling? En höna, en tupp, älskaren till en av de? Nej, kyckling är just den höna eller tupp som man helt enkelt föder upp för att ätas. Tänk att dra den nitlotten i livet :(

På fredag efter lunch ska jag till överläkaren som gjorde en gastroskopi på mig för ca 1 månad sedan. Är det inte lite märkligt att jag ska träffa honom live? Hade det inte bara räckt med ett brev eller samtal med att allt ser bra ut istället för att jag ska dit? Ni som har gjort en gastroskopi och har sjukförsäkring, är det vanligt att man får träffa läkaren igen? Jag är inte orolig men mest nyfiken om det är vanligt …

Hur du får libidon att öka …

Forskare på Stanford University har gjort en studie på 22 identiska tvillingpar under en period på 8 veckor. Det de ville examinera var hälsoeffekterna av en växtbaserad diet. Det de kom fram till var att en vegetarisk diet är hälsosammare genom att den reducerar kolesterol och insulin nivåerna samtidigt som de sekundära något givna effekterna blev ett längre och hälsosammare liv.

En annan forskare vid namn Gardner har även påpekat att man har i studierna tagit hänsyn till andra genetiska skillnader och levnadsförhållanden vilket även man kan ta del av i Netflix serien ”Du är vad du äter” där man just har jämfört tvillingpar och kosten.

En av aspekterna som förvånade var att libidon ökade markant bland de som just hade ätit en växtbaserad konst. Just denna grupp angav att de kände sig mer ”hot” med en ökning av libidon på 383% (fråga mig inte hur de kom fram till denna procentsats :)

HÄR en av artiklarna.

Forskarna tror att anledningen till en ökad libido kan ha att göra med en förbättring av blodtillförseln till de genitaliska områden tack vore vissa element i den veganska kosten.

Vad jag kommer att äta ikväll?

Som vanligt får du själv tro på forskningen eller inte. Personligen tycker jag bara att det är lite kul att lyfta fram vissa studier.

Friendship recession …

Har du någon gång funderat på alla de vänner som har ”försvunnit” med åren från ditt liv? Ibland finns det anledningar till avslutade vänskaper men ibland sker detta utan någon speciell motivering.

Med åren är det nämligen allt vanligare att leva ett liv där man tar avstånd från många vänner. Fenomenet har kallats för ”friendship recession” av några amerikanska forskare som har velat fördjupa sig i detta.

American Perspectives Survey, I maj 2021, har framfört att 15% av männen och 10% av kvinnorna har påstått att de inte har nära vänskaper. Procentsatsen kan jämföras med året 1990 då siffrorna visade 3% och 2%. HÄR och HÄR har du två av de många artiklar kring detta och HÄR hur Wikipedia beskriver begreppet.

Vad kan anledningarna vara till denna friendship recession? Självklart intensiva dagar som bara försvinner, lite tid för privatlivet, att vårt jobb kräver sitt, att problemen vissa av oss har gör att vi isolerar oss från vänskaperna vi har och agerar inte för att skapa nya. Även de höga levnadskostnaderna sägs bidra till att vi inte längre går ut och socialiserar med vänner genom exempelvis en god middag.

Att många interaktioner sker numera online har lett till att kontakterna sker visst snabbare men de har även lett till att vi har blivit alltmer lata.

Anledningarna kan vara helt enkelt av många olika slag, oftast är det flera faktorer som interagerar med det tråkiga resultatet att vänskapskretsen minskar med åren för många. Med tanke på att ensamheten och isoleringen har blivit ett alltmer allvarligt problem i samhälle är det viktigt att försöka göra något åt detta.

Jag har definitivt färre vänner idag än vad jag hade när jag var yngre men de jag har är mina guldklimpar <3

Två nya vänskaper har jag även fått genom jobbet. Vi delar samma arbetsrum och trots våra olikheter har vi funnit lite varandra i just våra olikheter och i några likheter. Förra sommaren åkte vi en helg till Malmö och Köpenhamn men igår bokade vi en helg i maj till ett helt annat ställe <3 Enligt teorin om ”Blue monday” (se måndagens inlägg) borde vi ha gjort det då men den kom med en liten fördröjning helt enkelt. Det var så billigt att jag nästan trodde att det var ett skämt men det verkar vara korrekt så bara att tacka …

Jag känner definitivt igen mig i den där självisolering som förvisso är mest förknippad med någon slags ”orkar inte” samtidigt som man som singel går miste även om de sociala sammanhang som par ofta har på ett naturligare sätt. Par bjuder in par men sällan singelkompisen eller tror ni att jag har fel i den analysen?

Ska även tillägga att trots några få undantag har jag sedan jag var ung alltid haft mer killkompisar än tjejkompisar då jag nog tycker att det är mycket onödig drama bland kvinnor. Problematiken i den konstellationen är om jag bara vill ha en killkompis medan han vill ha något mer … Inte alltid enkelt :)

Mitt personliga åsikt angåenden egna upplevelsen att vännerna blir färre med åren stämmer överens med vad vissa studier verkar tyda på eller är din uppfattning av en helt annan åsikt? Kan tänka mig att vissa sporter som paddel eller annat där man måste vara 4 personer öppnar upp den sociala biten med både gamla som nya vänner men alla spelar liksom inte paddel :)

Childless eller föräldrar?

Igår pratade vi i skolan om normer, ni vet de där oskrivna regler som inte är olagliga att inte följa men som möts av märkliga blickar och kommentarer om de inte följs då massan gör det.

En i gruppen berättade om hennes val att inte skaffa barn, ett val som ifrågasätts av många i hennes omgivning. Själv har jag alltid velat att jag enbart ville ha ett barn vilket också har under åren varit föremål för åsikter. Oavsett hur vi gör så blir massans val en slags norm som hela samhället ska förhålla sig till.

Dock är det intressant att se att just valet av att skaffa barn börjar förändra sig. En av de nya normerna är nämligen att inte skaffa barn, många yngre par köper nämligen hus för att man har valt att skaffa hund istället. En dyr hund :)

En studie man har gjort på sociologi avdelningen på Wisconsin University har försökt titta på korrelationen mellan relationen mellan föräldrar och lycka (med ? på definitionen på lycka :) med resultatet att unga par med barn är mer missnöjda än unga par utan.

Ytterligare en forskning från Open University i England där 5000 personer har intervjuats verkar tyda på att paren utan barn ger sitt egna liv en högre lyckopoäng jämfört med de med barn. Framförallt kvinnor utan barn verkade vara lyckligare än mödrarna, troligtvis pga. av det där ansvaret som följer av att vara mödrar samtidigt som man jobbar, tar hand om hushållet och kraven kring sin egna persona.

Tidigare forskning från American Sociological Association ”föreslår” att föräldrar kan lida av högre nivåer av depression i jämförelse med par utan barn. Förutom allt detta har man i studien observerat att kvalitén på relationen mellan paren kan försämras efter att man har fått barn men blir åter bättre när barnen lämnar boendet.

Har full förståelse för att många kvinnor och män som kanske inte kan få barn inte känner igen sig alls i vad dessa studier har kommit fram, att det tom. kan kännas provocerande då barn är vad de önskar sig mest i livet men personligen tycker jag att det är ganska intressant att se att vissa normer börjar förändras i ett samhälle där förändringen är konstant.

Jag själv fick två missfall innan min dotter och att skaffa barn var ingen självklarhet för min del men det är inte heller något val jag ångrar då hon är det bästa jag har och det bästa jag har gjort. Samtidigt innebär det också för min del att jag hade velat ge henne så mycket jag inte kan och i det finns en viss sorg hos mig då jag själv fick aldrig någon hjälp och därför något jag så gärna hade velat ge <3

Man ska alltid komma ihåg att forskning kan vinklas så var alltid kritisk till statistik men oavsett om man tror på just denna eller inte kan jag ändå tro på en viss förändring i vårt samhälle kring just frågan om barn eller inte barn.

Vad tror du själv?