Det där med klimakteriet …

Ikväll har jag varit på en trevlig event på Klinik Villastan där temat var klimakteriet, ni vet den där lilla perioden som kan vara allt från 5 år till livet ut från det man får det, som kan påverka oss på alla möjliga sätt men där vissa lyckliga går igenom den utan att ens märka det.

Personligen har läkaren med blodprov konstaterat att jag fortfarande är mitt i den och mig påverkade den framförallt för några år sedan när jag kunde vakna av de där klassiska värmeförändringar (ogillar ordet vallningar) i kroppen som gjorde att jag var tvungen att duscha av mig och byta lakan mitt i natten. Sedan en tid tillbaka har jag dock inga sådana känningar alls vilket är otroligt skönt så klart.

Det första som Linda, den inbjudna barnsköterskan tog upp och fick frågor kring var just den där dizzy känslan många upplever, att man glömmer och känner en liten allmän förvirring… Log inombords då min dotter hade bara 1 timma tidigare sagt ”mamma, jag tror att du måste söka för att kolla om du håller på att bli senil” … Kommentaren tog dock inte så hårt på mig då jag kände att då får vi nog boka en gemensam tid till läkaren då du själv säger ofta ”jag har glömt göra det” när jag ber dig om olika saker

Olika professioner fanns ikväll representerade för att prata om klimakteriets påverkan på olika områden men även för att berätta vad vi kan göra för att skydda oss med allt från östrogen till träning, från kost till den där acceptansen som inte alltid är så enkel att känna inför vissa förändringar.

Jag har turen att jag inte känner mig påverkad av humörsvängningar eller dylikt även om min dotter har med stor sannolikhet invändningar kring mitt konstaterande :) Enligt egen utsago har jag nog en rätt så stabilt humör och har aldrig lidit av exempelvis PMS …

Något som fick mig att le var när de tog upp just den där acceptansen kring hur vi påverkas av vår spegelbild, om de kroppsliga förändringar, om hur huden förlorar sin elasticitet men att vi inte ska glömma att ens man inte heller ser så ung ut längre … Nu har jag inte någon man hos mig men männen kommer inte undan vissa kroppsliga förändringar bara för att de är män.

Behovet av den goda sömnen var lite av en central punkt hos alla som pratade ikväll så har du sömnproblem (som jag själv har) är det otroligt viktigt att få hjälp.

Vikten av att träna både för den mentala biten men även för att stärka kroppen då muskelmassan börjar minska redan från 30 årsåldern … Imorgon blir det gym helt enkelt!

Vi alla höll med om att det är viktigt att prata om denna naturliga ”process” för att inse att man inte är själv att gå igenom den men även för att uppmärksamma att vissa mentala och fysiska förändringar kan kanske bero just på klimakteriet.

Tack Klinik Villastan för trevligt event och till alla som föreläste och förmedlade sin expertis kring detta <3

4 thoughts on “Det där med klimakteriet …

  1. På min arbetsplats är vi ett gäng damer 50+ och ingen har koll på någonting längre🤣 Hjärndimman och glömskan är stor på oss alla. Men sedan jag började med östrogen så har det ändå börjat bli bättre😊

    1. Låter som en mycket trevlig arbetsplats :)
      Hjärndimman är nog något som verkar påverka de flesta men vet själv inte om jag lider av det eller om det år min dotter som har intalat mig det :)

  2. Det känns så bra och som om du tar den mogna kvinnohjärnan i försvar eftersom jag tror att självtillit hjälper bäst vid förändringar i livet och jag tror även att de med kognitiva nedsättningar kan kompensera på olika sätt för det med positiva sociala faktorer som exempelvis att motverka depression och ensamhet.

    1. Ja, vi måste försvara oss för den glömskan som dock även ungdomar har :) Deras glömska är lathet och vår kanske mer hormonell men glömska som glömska :) Önskar dig en ljuvlig helg …

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *