Inlägget innehåller reklam igenom annonslänk för Lyko
Hur många av er drabbades av att ni blev utloggade från Facebook och Instagram igår utan att kunna logga in igen? Jag trodde att någon hade kapat mina konton men sedan såg jag att det stod på Aftonbladet att många hade ”drabbats” och kände bara ”vad skönt” :) En liten påminnelse att det är skönt ibland att logga ut från den digitala världen …
Hemma nu efter att Antonio Axu har fixat mitt hårsvall …
Älskar hans salong, nyanserna, möblerna och ja, hela inredningen för att tala klarspråk :)
Nyligen lanserade han en ny serie hårprodukter och om du som mig har lite torrare hår som lätt blir lite frizzigt så är de rosa produkterna de du ska köpa enligt Antonio själv då det är precis de jag köpte och ska testa <3
Du kan gå in på hans hemsida HÄR och läsa vidare om dessa nyheter på hårmarknaden och där kan du även beställa det du behöver eller vill testa.
Fick även lära mig hur man borstar luggen för att den ska bli sådär fluffig och snygg <3
Otroligt skönt att ha detta fixat nu när våren känns i luften (hoppas på inget bakslag) …
Det är dock Kieu på Studio Youniqe som alltid färgar håret och tycker att hon har hittat den alldeles perfekta blandningen som inte är för varm och inte för kall.
På bilderna ovan ser håret väldigt gult ut men det är belysningen som gör det och så ska jag nästa gång jag tvättar håret hemma ta lite av Antonios silverschampoo för att få håret lite lite kallare i sin ton.
Nicole och jag har varit och handlat och snart ska hon laga mat till oss <3
Inte mycket som har hänt denna söndag efter att vi kom hem från Göteborg… Värmefilten min dotter fick av mig i Julklapp används flitigt nu på vintern …
Nu till något lite märkligt. Igår kom nämligen ett meddelande som DM på instagram från en man i Italien som följer mig och som jag definitivt inte känner. Han skriver ofta men jag svarar kanske vårt tionde meddelande med en tack, inget mer.
Igår skickade han mig en bild via instagram på en tatuering han hade gjort dagen innan. Ja, du läser rätt :) Han skrev att även om han inte känner mig och aldrig kommer att träffa mig så ”gillar han mig” och kände helt enkelt för att tatuera mitt namn med den italienska och svenska flaggan. Bilden nedan är den han skickade till mig …
Otroligt märkligt tror jag att vi alla eller åtminstone majoriteten av oss tycker men å andra sidan är det självklart upp till honom själv. Fin kalligrafi på mitt namn iaf :)
Med alla dokumentärer om stalker jag har sett får jag känna mig trygg att personen ifråga bor 2500 km ifrån mig.
Nu är klockan snart ett på natten så buonanotte till er <3
Igår vid 12 slaget kom Nicole och jag till Göteborg för en mysig lördag med Linda och Holly. Vi åkte mer eller mindre direkt ner till stan, tittade in i ett par butiker (ingen shopping :) och gick sedan till den lilla sushi restaurangen Evolushi HÄR.
Otroligt gott så definitivt ett ställe att rekommendera och sedan är det rätt så häftigt när maten presenteras på ett litet annorlunda sätt.
Genom att ögat får sitt vill många lägga ut på sociala medier (detta är ett exempel) och voilá får restaurangen gratis marknadsföring så tror att det är strategiskt att göra det där lilla extra.
Vi gick sedan till baren på Hotel Avalon, tog ett glas där och vid 16 tiden var vi rätt så nöjda och vädret (det små regnade) gjorde att ingen av oss kände för att strosa vidare på stan. Istället åkte vi hem till Linda, drog på oss våra myskläder, tittade på roliga klipp, sjöng med på vissa låtar och hade det allmänt mysigt. Lite senare plockade Linda fram lite plock och klockan blev plötsligt midnatt.
Ingen Hotel Draken helt enkelt igår men det får bli en annan gång …
Vid 11.30 lämnade vi Göteborg och nu njuter vi av denna söndag med nytvättade lakan (jag tvättar de varje vecka) <3
Om du har sett programmet ”Personlighet” som jag tipsade om så kanske du har även gjort personlighetstestet de hänvisar till. Har du inte gjort det och är lite nyfiken så laddar du ner Duo appen (SVT:s app) så ser du nog personlighetstestet direkt med en bild på just Anders Hansen.
Även om man ska ta det mesta med en nypa salt så är det lite kul att se om mina svar på alla frågor som ställs (rätt så många sådana) kan ge någon slags beskrivning på min personlighet så som jag själv uppfattar mig.
Hög på äventyrlighet … men visst är jag det egentligen för att flytta från ett land till ett annat är ju inte något alla skulle våga att göra speciellt om man gör detta ensam. Det stämmer även gällande att jag föredrar att se nya ställen än att åka till samma och det stämmer även gällande att jag kan tänka mig göra saker som jag egentligen är rädd för. Har ju trots allt hoppat fallskärm (tandemhopp) trots min höjdskräck, simmat med hajar mm …
Allt detta är bara en del av det mina svar gav för information i detta personlighetstest. Klart att jag känner mer igen mig i vissa tolkningar än i andra men oavsett vad så lite spännande att ta del av så har du en stund över så är det bara att ladda ner Duo appen.
Hade även hög på självdisciplin men om jag verkligen har det är jag inte helt säker på men försöker …
Det stämmer dock att jag inte är så påverkad av vad andra som inte känner tycker om mig men självklart tacksam om jag uppfattas som en snäll och trevlig person med dock lite skinn på näsan.
Nu ska jag dock dra på mig en hårinpackning och njuta av denna fredag för imorgon drar Nicole och jag till Göteborg för en heldag med Linda och Holly med lunch på stan, lite middag hos Linda och utgång på kvällen.
Vi tänkte ta våra döttrar till baren på Hotel Draken på kvällen och ser verkligen fram emot detta då jag har legat i ide mer eller mindre hela februari. Vädret, saknad av sol, nedstämd, orolig … you name it men imorgon blir det en mor och dotter helg <3
Under livet får vi ofta frågan om vilka vi är, speciellt i en tid där dejtingappar finns och där intresset kanske väcks först av en bild (yta) för att sedan kanske fortsätta genom olika frågor kring ”vem är jag”.
För min del tycker jag att den typen av frågor är otroligt tråkiga att besvara men tycker dock att det är väldigt intressant att läsa forskning om vår personlighet. Vem är vi egentligen och är vi en produkt av arv eller miljö?
Anders Hansen har nyligen kommit ut med en ny serie som just handlar om personlighet, två avsnitt finns på SVT HÄR.
Jag <3
Det bästa sättet för att studera personligheten utifrån arv och miljö frågan är att jämföra enäggstvillingar som har samma arv men som kanske har blivit adopterade av två olika familjer och i det kanske uppvuxna i två totalt olika uppväxtsmiljöer. I programmet tar Anders upp just vad dessa studier har kommit fram till. Enäggstvillingar är väldigt lika men är inga kopior av varandra.
Det intressanta är att vår personlighet sägs bestämmas 50% av vår DNA (enligt forskare). DNA är alltså den främsta systematiska drivkraften för vilka vi blir som individer då vi ärver ca 50% av våra personligheter. De andra 50% verkar inte bero på den miljö som vi växer upp i men av den unika miljön, dvs. hur vi upplever den.
Miljöfaktorerna beror mest på slumpen enligt dessa studier och det är inte föräldrarna som formar oss som man kanske tidigare trodde men det är slumpen som gör det. Föräldrar är självklart viktiga men de förändrar inget.
VIktigt dock att påpeka att föräldrarnas begränsade roll för ens personlighet bygger på att man har haft en normal uppväxt. Har man däremot vuxit upp under svåra förhållanden med diverse olika trauma då påverkar familjemiljön vår framtida personlighet men just det tror jag att ingen ifrågasätter.
I programmet får vi även träffa Brian Little som är lite av en expert gällande detta fält inom psykologin. HÄR kan du se honom när han pratar på Ted Talk. Har tidigare tipsat om att se den, över 18 miljoner människor har det och jag är en av de.
Vad vore livet utan lite glitter och dagdrömmeri? Denna guldiga och glittriga take away mugg fick jag av min dotter i Julklapp för det stod lite mitt namn på den tycker jag nog allt och så är den köpt i Paris så bara det liksom …
Idag fick jag en underbar och kanske lite träffande present av min kollega Camilla. Denna underbara lilla skylt ”Shhh… I`m daydreaming” som numera får pryda min arbetsplats för visst är det ibland skönt att gå in i sin lilla bubbla och just”dagdrömma” :)
Tyvärr tycker jag att mina drömmar har blivit färre med åren då många är ändå kopplade till vissa möjligheter/alternativ som inte är möjliga så när jag dagdrömmer är jag definitivt glad över det, ser det som något sunt att göra, som ett salutogent förhållningssätt inför framtiden <3
När jag var tonåring drömde jag om att gifta mig med Don Johnson (ni vet Sonny i ”Miami Vice”), jag har drömt om att ha en papillon kennel men min enda tik fick bara en enda valp, jag har drömt om att skriva en bok, att ha en röd stuga med vita knutar vid en sjö, att bli bjuden till Paris bara för att äta franskt (Blake Carrington gjorde det för Krystal i Dynasty) :) men jag har även drömt om att vinna en Oscar bara för att få stå på scenen och ”tacka någon”, att bli grym på tennis, att göra en skillnad för någon och att sova på en strand under en stjärnhimmel.
Som ni kanske vet så är jag fikavärd för Äldrekontakten och en av de äldre damerna som har varit hos mig hade drömmen om att åka luftballong vilket hon gjorde som 95åring. Gissar att det innebär att det aldrig är för sent … vilket påminner mig att jag ändå kanske ska skicka ett meddelande till Don Johnson. Vem vet? :)
Tack snälla till er som har saknat mig här i bloggen men jag lever och ska definitivt inte sluta blogga helt och hållet även om jag inte kommer att göra det dagligen då jag känner att mitt liv är inte så spännande och det som kanske är något spännande med det håller jag privat. En liten dilemma :)
Adderar man att jag inte gillar att laga mat och därför kan inte blogga om recept, att jag känner mig lite obekväm att be andra fota mig eller att jag själv fotar andra så fort jag är någonstans så gör allt detta inte mig till någon bra bloggerska :)
Slutet på februari nu. Vi är nog många som känner oss lite energilösa efter en regnig sommar och en lång vinter men ”snart” får vi lägga ifrån oss vinterjackorna och ta fram åtminstone lite vårkläder. Har typ 3 vitaminburkar just nu men de fungerar sådär tycker jag.
Bilden nedan är från förra sommaren då jag åkte till Marbella för att fira min väninna Mikaela som fyllde 35 år!
Pratade för en stund sedan med henne och blev så glad när hon sa att det bästa med att prata med mig är att jag säger vad jag tycker vilket gör att när hon ställer en fråga får hon ett ärligt svar.
Funderade lite kring detta en stund senare och insåg nog att jag har lärt mig under åren att det är långt ifrån alla vänner jag har som vill verkligen höra vad jag tycker. Alldeles för ofta vill människor bara få bekräftat av sina vänner att de har tänkt eller agerat rätt i olika situationer vilket leder till att de vänskapen är inte lika djupa eller tillåtande som vissa andra. Vill du läsa en fantastisk bok om just vänskap läs den som heter just ”vänskap” av italienske sociologen Francesco Alberoni.
Man vill självklart inte få en vän att bli upprörd bara för att man kanske tycker att hon/han har tänkt eller agerat egoistiskt när hon/han ventilerar sina tankar. Vänskaper är väldigt bräckliga relationer där fel ord eller fel tolkning av vad du säger kan innebära slutet med den trots att den kanske har pågått i flera år <3
Av den anledning blev jag glad över Mikkans ord som jag har känt i många år och trots våra olikheter förutom åldern så vet jag att hon kan hantera ett ärligt svar när jag får frågan <3 Värna lite extra om de vänskaper <3
Orden nedan skrev jag för 12 år sedan påminde Facebook mig om så med exakt samma ord önskar jag er en underbar Alla Hjärtans dag. Hade självklart kunnat utveckla lite mer då en hel del har hänt under dessa 12 åren men låter den vara så som den var när jag skrev den. Själv får jag imorgon fira med min katt men det är helt ok detmed även om hon inte köper rosor till mig …:)
Bilden är från förra sommaren …
”Innerst inne är jag en romantisk själ som vill tro på den sanna kärleken trots den cynism jag känner för ”de levde lyckliga i alla sina dagar”.
Jag har upplevt kärlek vid första ögonkast och jag har upplevt fjärilarna i magen, den oron som man inte kan beskriva minuterna innan en träff, stått framför spegeln och provat alla olika läppglans jag hade med olika toner som dock såg exakt likadana ut, jag har låtsat att jag var vaken mitt i natten, jag har låtsat att sova, jag har suttit i chocktillstånd en gång för många år sedan när någon jag gillade frågade en gemensam vän efter mitt telefon nummer och jag ville inte lämna min lägenhet tills han hade ringt.
Jag har somnat på en axel under en skolresa, vaknat och känt att jag hade torkat saliv som hade runnit ur min mun av den goda sömnen på den axel som älskade mig.
Jag har skrivit, fokuserat, visualiserat, trott, blivit besviken, hoppats, lämnat, blivit lämnad, sårat och blivit sårad.
Jag har känt mig som en liten flicka och som en mogen kvinna, jag har varit den oskyldiga flickan som blev röd av en hand på benet och jag har varit den mogna självsäkra kvinnan som vetat vad hon ville.
Jag har känt att någon har varit det viktigaste i mitt liv, att min värld kretsade kring honom och jag har känt att hela jag skulle gå sönder i 1000 bitar om han skulle sluta älska mig.
Jag har tolkat, försökt förstå och inte förstått. Jag har pratat, skrivit och inte blivit förstådd.
Jag har varit ärlig och jag har ljugit. Jag har gått och lagt mig med insikten att jag inte skulle drömma något då mitt liv var redan en dröm och jag har gått och lagt mig och varit rädd för de mardrömmarna som jag visste skulle komma.
Jag har suttit på en trappa och stulit en kyss, jag har suttit i famnen i soffan och hört honom berätta en saga, jag har ljugit om en intervju för skolan för en träff och jag har blivit överraskad på alla möjliga sätt.
Jag har vaknat med en arm kring mig, av två ögon som tittade på mig.
Jag har kommit till en station och missat ett tåg då jag trodde att jag var någon annanstans men mina ögon glittrade av kärlek och log åt detta då mannen bakom kassan frågade mig om jag var kär …
Jag har legat på en klippa och frusit och jag har legat på en strand och tittat på stjärnorna, jag har fått honom att känna sig som den lyckligaste mannen i livet och jag har fått honom att känna sig som den ensammaste mannen i livet. Jag har öppnat mig och jag har slutit mig, jag har öppnat upp min lilla osynliga barriär och jag har gömt mig bakom den av rädsla.
Jag har sett honom gråta och känt hans smärta utan att kunna göra något, han har sett mig gråta utan att kunna göra något.
Jag har skrivit kärleksbrev och jag har öppnat kärleksbrev, läst orden, skrattat och gråtit över de känslorna som någon kände för mig och för de känslorna jag kände för någon.
L`amore …
Till er alla som upplever den njut av den, till oss alla som ännu inte har träffat honom/henne så får vi njuta av insikten om de roliga möten som väntar. Att kyssa några grodor på vägen är ju trots allt lite trevligt ändå :)
Honom är här alla de som jag har känt kärlek för, honom är alla de som har gett mig historier att minnas, upplevelser av mänskliga möten, honom är han som var men som inte är, han som har gett mig emotioner …
emotioner som jag låser in i mitt hjärta och vars historier finns där skrivna.”
Jag behöver semester, jag behöver en vecka på ett all inklusive hotel där jag bara kan ligga på en solstol, läsa pocketböcker, dricka ljuvliga drinkar i pastellfärger, känna trygghet och se fram emot framtiden. Mycket begärt? :)
I september ska jag dock börja på något spännande som förhoppningsvis öppnar vissa dörrar <3
Känner mig helt enkelt lite dränerad på energi, stressad och trött. Vad gör jag då?
Går till bästa Ann-Louise på Klinik Villastan och trollar bort lite av den tröttheten som syns i ansiktet. Jag vet att jag inte är ensam om att tycka om botox men jösses vad jag älskar de där sticken …
Ni får ursäkta att jag inte är så aktiv just nu men jag lever och önskar er en underbar söndag <3
För några dagar sedan skrev jag om idén ett katthem hem för att kunna sterilisera fler hemlösa katter. För 50 dollar får du möjligheten att döpa en steriliserad katt efter din fd.
En rätt så gullig idé med glimten i ögat som ändå bidrar med något gott men nu har en djurpark har gått ut med att du kan döpa en av kackerlackorna med namnet på ditt ex. Inte lika gulligt kan jag tycka men HÄR kan du läsa mer om detta ifall att du vill ge din fd en ovanlig present.
Jag kan lugna mina ex att inga kackerlackor kommer att gå runt med en lapp med deras namn på :)
Ska tilläggas att jag hade aldrig gett namnet Alex till just en kackerlacka då det är namnet på min första kärlek i Italien. Det räckte att våra ögon möttes den där sommaren vid adriatiska havet när jag var 17 och det var kärlek vid första ögonkastet om man nu tror på det. Jag har åtminstone fått uppleva det och det var en otrolig häftig upplevelse <3