Tror inte att skådespelerskan Alyssa Milano trodde i sin vildaste fantasin att hennes uppmaning att under #metoo svara med om man själv hade blivit sexuellt trakasserat skulle få en sådan genomslagskraft i både Europa och USA. Inom de flesta (troligtvis alla) yrkesgrupper har vi fått bevittna hur vi kvinnor har blivit och blir sexuellt ofredade av någon man i maktställning gentemot oss i vår yrkesroll, från skådespelerskor till sjuksköterskor, från poliser till flygvärdinnor.
På Golden Globe galan klädde sig solidariskt flera kända skådespelerskor i svarta kreationer för att protestera mot sexuella trakasserier inom branschen, på Grammy Awards höll kändisarna i en vit ros, i Sverige har vi sett samma sak och budskapet är detsamma, kvinnor vill inte längre utnyttjas i en sårbar ställning av män som tar tillfället att nyttja sin dominans och makt.
Det har varit fantastiskt att följa den uppslutningen, den solidaritet och framförallt den viljestyrkan som alla som har varit föremål för detta har visat genom att våga träda fram och berätta sin historia oberoende av de konsekvenser som gjorde att de inte vågade berätta från första början.
Vi alla som är förälder till en dotter kan inte annat än välkomna denna möjlighet att under en # våga berätta sin egen historia och med det även se till att vissa av de skyldiga får stå till svars för sina handlingar. Tänker senast på det omskrivna fallet med OS läkaren Larry Nassar som blev nyligen dömd till 175 år av Judge Aquilina med orden ”I just signed your death warrant” efter att han blev dömd till att ha sexuellt utnyttjat upp till 150 unga gymnaster.
Här i Sverige har vi sett programledare förlora sina jobb anklagade för att förgripit sig mot anställda. Så viktigt att signalera att vissa beteenden är inte accepterade, att man inte längre tystar ner de röster som vågar sig bli hörda.
Tyvärr finns det som oftast vill en baksida som också är viktig att lyfta fram för vi vill självklart inte att vissa oskyldiga män blir oskyldigt anklagade bara för att det nu är så lätt att peka ut någon som en förövare samtidigt som det är enkelt att nu på sociala medier engagera människor genom att gilla, dela/sprida, kommentera sådana uthängningar? Tänk dig hur något sådant skulle påverka den mannen, hans familj, hans karriär, hans sociala liv så förstår vi nog att det är viktigt att vara väldigt försiktig med vad vi läser och hör.
Läste precis att regissören Ulf Malmros som blivit anklagad för våldtäkt och själv blivit uthängd på Facebook nu kommer att få den anmälning han gjorde mot kvinnan om förtalsbrott prövad. Det intressanta är att det som skall prövas är inte huruvida han var skyldig till våldtäkt eller inte (vilket dock lades ner) men huruvida kvinnan har gjort sig skyldig till just förtalsbrott genom att anklaga och hänga ut honom på sociala medier.
Jag tycker att det är skrämmande hur snabba vi människor är att kommentera under sådana eller liknande inlägg med kränkande ord om den personen som anklagas oavsett vad det handlar om (självklart värre om det handlar att man anklagar något för ett brott som våldtäkt) för vi som kommenterar ett sådant inlägg vet med största sannolikhet inte om det är sant eller inte så länge det inte finns en dom.
Att fallet prövas blir en indikation för den här typen av ”offentliga hängningar” för jag kan inte annat än att påstå att det är vad vi gör. Vi dömer människor öppet, offentligt och utan att veta. Kan inte annat än att dra en parallell till offentliga avrättningar för även om det inte är ”samma sak” så misstänker jag att de som står felaktigt anklagade för exempelsvis våldtäkt känner massans skrik och blir för alltid påverkade.
En uppmaning om försiktighet denna måndag kväll efter att jag har kommit hem från ytterligare en intressant föreläsning…