Nicole 14 år idag <3

Det är ganska märkligt att sitta och skriva att jag har en dotter som idag fyller 14 år för det är verkligen så att man inser att åren går genom att se att våra barn växer och blir äldre för varje år som går.

Innan Nicole hade jag året innan 2 korta graviditeter inom loppet på 6 månader som dock resulterade i 2 missfall innan de där lite mer kritiska 3-4 månader var över. Kroppen var trött över 2 graviditeter och 2 missfall på så kort tid och tankar om att jag kanske inte kunde började ta form samtidigt som jag planerade efter just detta. Skulle jag/vi adoptera eller skulle jag rentav inte alls ha barn och kanske köpa en häst istället? =)

Ganska intressant hur hjärnan börjar tänka och hur den planerar för att den där besvikelsen och sorgen skall bli lite lite lättare.

Sedan blev jag gravid igen och mådde rätt så illa de första 3 månaderna vilket min barnmorska var glad över då det oftast betyder att graviditeten fullföljs.

Ni skall veta att året innan, den 11/9- 2001 satt jag framför tv rutan, i chock över terrordåden i NY och tänkte ”jag kommer aldrig att sätta barn till denna fruktansvärda värld”. Jag fick helt enkelt äta upp mina egna ord för trots att Nicole skulle enligt den där berömda tabellen födas den 7/9 så väntade hon just fram till den 11/9 för att visa att ”man skall aldrig säga aldrig”,

Min syster var här i Sverige i en hel månad i hoppet att finnas där vid födseln och just den 12/9 skulle hon åka hem. Vi trodde nämligen alla att hon skulle födas tidigare än planerat då jag alltid är i god tid =)

Klockan 7 på morgonen åkte vi till BB då värkarna hade satt igång.

Som de flesta andra hade jag tänkt en hel del kring förlossningen och hade nog önskan att vara själv med barnmorskan då jag är nog en sådan som gärna har ont för mig själv om ni förstår vad jag menar …

Det blev dock inte alls så för Nicoles pappa var med men inte bara han =) Min mor dök upp, min ”gamla” barnflicka Anette som bodde i Italien hos oss i 2 år kom då hon jobbade där på BB även om hon inte hade det skiftet och så helt plötsligt kom även syrran. Tänk er en utländsk födelse så får ni en nära bild över hur det såg ut i det rummet … Mellan värkarna dansade jag lite och så grät jag för att jag såg min mormor och min gamla hund Jack (båda i himlen) där i rummet på BB. Jag kände deras närvaro och såg de tills personalen försökte få mig att förstå att det berodde på allt de hade givit mig, trodde de iaf. … Jag visste bättre än så =)

Då det blev komplikationer så hade jag inte bara min familj och Anette där men även extra personal  då det fanns risk för en akut kejsarsnitt så 11 personer fanns inne hos mig den 11/9-2002 och den där ”ensamma” födelsen var ett minne blott …

21,29 föddes hon med hjälp av en sugklocka och jag minns bara hur jag helt plötsligt hade en bebis på magen som bara ville börja äta. Det var en tjej på 4,6 kg och 53 cm lång <3

Min syster håller henne innan hon skall åka hem till Italien <3

Istället för att få ligga där och njuta av min dotter och av den där berömda smörgåsen med kaffe som alla hade talat om så kom en sköterska och tryckte mig på magen och då stora blodklumpar kom så körde de mig till operation där en läkare väntade med orden ”du har fått gå igenom en hel del men skall pina dig lite till” Jag fick en slang in i näsan och så somnade jag …

14 år har gått och om det var en liten tjej som låg bredvid mig i sängen då när vi sov så är det idag en tonåring som jag delar säng med.

Det finns vissa egenskaper som man hoppas att ens barn skall besitta som empati, styrkan att vara den man vill vara oavsett andra, att inte följa massan bara för att, att trivas i sitt eget sällskap och hon verkar besitta de som jag personligen anser vara de viktigaste.

Idag fyller hon 14 år och i eftermiddag kommer hon för att fira med mig efter en frukost i sängen hos sin pappa med familj.

Det blev helt enkelt ingen häst för min del då det blev tredje graviditeten gillt och jag har sedan dess i mitt liv en person som jag älskar härifrån till månen och hela vägen tillbaka <3

GRATTIS NICOLE <3