Att påminnas om vem man är …

Har haft nägra mer eller mindre sömnlösa nätter och inatt vaknade jag kl. 4 som jag har brukat göra det sista men igår vaknade jag kl. 3 vilket hade nog att göra med den tenta som väntade i Göteborg på förmiddagen.

Vid 6.30 tog jag bussen till Göteborg för att börja skriva tentan vid 9. Det var elever från olika kurser och program som var samlade och från vår kurs var det 4 som hade anmält sig och 3 som dök upp. De andra två som ”självklart” var betydligt yngre än mig bor nu i Stockholm där de läser kriminologi med målet att en dag jobba som utredare för polisen som åtminstone i större städer har börjat ta in flera civila med andra utbildningar än själva polishögskolan.

Det är idag färre poliser som söker sig till yrket, flera som hoppar av och i sin utbildning går de inte in i djupet på vissa specifika områden (om de inte läser interna utbildningar) då de även ska hantera våldet ute i samhället och allt annat som läggs på deras skrivbord. Istället har man börjat inse att den kunskapen andra yrken besitter med utbildningar i psykologi, rättspsykologi, kriminologi, juridik kan vara till stor hjälp då deras kunskap är mer specifik inriktad på område som kan vara till stor hjälp i sökandet efter GM (gärningsmannen) om det nu finns en sådan.

Intressant för mig att höra hur de yngre tänker och väljer inför sina framtida mål om jobb så känns bra att ha den utbildning jag redan har som beteendevetare med flera andra kurser i psykologi på det och samtidigt även utbildning  som gymnasielärare för om jag nu skulle vilja jobba med förhör så tror jag att den typen av erfarenhet jag besitter med ungdomar är definitivt en plus i kanten.

Tentan kändes ok att skriva så lämnade salen 1,45 minuter senare utan någon säkerhet att ha klarat den (man vet trots allt aldrig) men med en ändå rätt så skön känsla i kroppen om att jag åtminstone kunde svara på nästan alla frågorna. Kom hem och la mig direkt i sängen, väääääldigt trött =)

Det är många som frågar via insta gällande mina mål för framtiden och med mina studier är så detta blir ett inlägg för att förklara lite vilken utbildning jag har för förstår att vissa blir lite nyfikna när jag märker att en förändring sker och här sker minsann några sådana …

Det jag redan har inom min utbildning är att jag är utbildad gymnasielärare och beteendevetare (i det valet av ämnen jag har läst) med en Phil kand i psykologi.Det kan ingen ta ifrån mig och är en trygg bas för vidare studier.

Förutom italienska (90p). psykologi (90p) så har jag läst sociologi (70p.), filosofi (30p.). idé och lärdomshistoria (30 p.). psykologi på arbetsplatsen (15p.) kvinnopsykologi (15 p.) 0ch genuspsykologi (15 p.) plus en massa pedagogik för att kunna få lärarexamen. Allt detta läste jag för typ 15 år sedan så att sätta mig på skolbänken en universitetskurs förra terminen var ett sort steg och valde tack och lov en intressant kurs som heter rättspyskologi (30 p.) som jag håller på att fullföljer och så ska jag till hösten (start 4/9) börja läsa psykologi med inriktning beslutsfattande på kvällstid och halvtid på GU och kriminologi på distans på heltid.

Någonstans är jag nog medveten att jag har lite att brottas med den dagen jag ska söka jobb så att ha en utbildning som på papper innehåller lite mer än vad andra har är min strategi …

Sexolog har jag också varit inne och funderat på så ska ringa en följare som jobbar med det och ställa lite frågor samtidigt som jag ska boka en tid med en yrkesvägledare på GU som kan komma med sina egna infallsvinklar på hur alla mina poäng kan knytas ihop till något vettigt inom ett yrkesområde som det finns jobb i =)

På bilder på sociala medier så förmedlar de flesta av oss en av många bilder av oss själva men så viktigt att tänka på att den bilden är inte den enda som säger vem just jag är med alla de tankar, funderingar, otrygghetskänslor som jag faktiskt har och med en historik som jag får jag väl säga är lite speciell.

Jag ska försöka inspirera tillbaka med lite outfit bilder och inredning nu när jag håller på ändrar och fixar min lägenhet men framförallt hade mitt önskemål varit att få inspirera om nu bara en person att det är inte alltid för sent för att utbilda sig vidare om man har en sådan önskan. Idag fick kvällskurser/distanskurser på halvtid/heltid som kan kombineras med med det jobbet man redan har.

Jag har alltid äskat skolmiljön även om jag var rätt så trött på den när jag skulle tenta igår men känslan om all den kunskap och sökande efter den som finns i vissa byggnader får mig att må så bra trots att jag tillhör den kategorin som inte är så smart för att klara en tenta utan att plugga och som alltid börjar plugga i sista sekunden men som dock klarar sig för det mesta då jag älskar att tänka och skriva.

Nu blev även detta inlägg allt för långt, något man definitivt ska undvika när man bloggar men så vaknade jag vid 4.30 även denna morgon =)

Hoppas ni har fått lite frågor kring utbildningar och tankar och ja, jag fyller 47 år vilket jag inte ser som ett hinder för att börja plugga igen.

Som ett fantastiskt citat jag läste påminde. Jag är kanske inte där än men jag är på väg =)

En stor kram till oss alla som aldrig ger upp i sökandet på det egentligen inte ens vet vad det är =)

4 thoughts on “Att påminnas om vem man är …

  1. Det är långt kvar till 70, vilket säkert många av oss måste arbeta tills vi är ? Så tycker inte du ska bli nojjig över din ålder, eller känna att du måste bevisa att du är attraktiv på arbetsmarknaden trots din ålder.

    Jag valde i en ålder av 43 år att utöka min kompetens (har en fil. kand. i botten) genom att börja plugga till en MBA. Spännande att se vad det leder till.

    1. På min nya arbetsplats, det gymnasium där jag är på halvtid ska en av lärarna vara tjänstledig i 4 månader då hon har hyrt en lägenhet i Rom och ska lära sig italienska genom ett språkkurs och att vara i landet. Älskar och blir motiverad och inspirerad av människor som vågar bryta ett mönster och jag hoppas att dina studier öppnar de dörrarna du hoppas på. Jag måste bli bättre på engelska för att läsa de där mer avancerade kurserna för jag klarar av att läsa texter men skulle nog aldrig klara av att tenta på engelska vilket mer eller mindre ett måste. Som italienska där engelska på den tiden inte prioriteras så kämpar jag på men det jag kan och det har gått bra hittills =) Vad har du din fil. kand. i och vad hoppas du att den ska leda till?
      Ja, det är långt kvar till 70 så även om jag kanske lät nojig över åldern så var det inte riktigt meningen, mer annat jag tänkte nog på. Nu är jag dock väldigt nöjd med att komma ifrån butiken, ha börjat jobba och få möjligheten att läsa ytterligare spännande kurser …

  2. Kör på! Sjukt inspirerande! Har själv tryggt men tråkigt jobb och funderar som bäst på hur man kan byta bana. Inte helt lätt när man börjar känna sig lite äldre… så jättekul att följa din resa!

    1. Nej, definitivt inte lätt och jag har lite saker som talar emot mig men fy den som ger sig =) Ett tips är att behålla ditt trygga jobba men kanske läsa ngn kvällskurs/distanskurs i det som kanske lockar? Universiteten har en mängd olika så bara att googla. Min räddning var nog att jag tog tag och pluggade rättspsykologi förra terminen, då insåg jag att jag kanske inte har samma förutsättningar som de yngre som ”bara” pluggar, har inga barn mm. men det går ändå. Man kanske får göra en omtenta som jag fick göra då jag hade lite kaos i mitt liv just då med utförsäljning och allt men man får göra om det. En stor kram <3

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *