Från uppvakningen …

Ligger nu i uppvakningen och tänkte skicka en liten hälsning här om att jag mår bra då ni är så otroligt snälla om att höra av er, det uppskattar jag så …

Till er som inte vet vad detta handlar om kan ni läsa om anledningen till dagens operation HÄR.

Vid 10 tiden opererades jag efter att ha träffat läkaren som skulle utföra dagens operation. Det som har hänt efter den operationen som gick snett för 3-4 år sedan är att jag ser ut som en 80årig dam på en del av benet. Jag har en parti där huden är bucklig, ärrvävnaden syns markant och det är hål efter att läkaren tog bort för mycket fett.

Man har testat en lårplastik tidigare (som jag fick betala hälften av) utan att det gav något som helst resultat förutom att jag nu har två helt onödiga ärr vid ljumsken men två andra läkare på samma klinik rekommenderade att antingen sätta dit fett då man har tagit bort för mycket eller skära en snitt på insida lår för att strama upp området samt ta bort en del av huden som är missbildad.

Att sätta dit fett har jag hört av andra plastikläkare är ett sämre alternativ då risken för ojämnigheter är allt för stor och problemet skulle då kvarstå förutom att mina lår skulle då bli lite fylligare (att göra de fylligare klarar jag av utmärkt själv genom lite socker =).

Jag valde därför att snitta benet även om det blir ytterligare ett ärr som jag får leva med. Hellre det än hur jag har sett ut senaste åren.

Läkaren ritade på mig och man har alltså tagit bort huden mellan strecken och dragit ihop det hela.

Log innan jag gick in till operationssalen då en av patienterna som hade blivit opererad kom tillbaka till uppvakningen. Hon var rätt så ”hög” av narkosen som sitter kvar ett litet tag efter operation. Hon var så exalterad och ”ropade” lite högt om ”jag har nya tuttar!” Hahaha!

Lyssnade även när läkaren pratade med en annan klient och sa till henne att hon skall inte jobba på en vecka då en operation är alltid en operation. Kroppen behöver vila för att undvika svullnader och en narkos är alltid en påfrestning för kroppen och skall tas på allvar för att undvika att kroppen reagerar negativt i efterhand.

Jag som alltid har varit tillbaka på jobbet dagen efter =) Den här gången är jag dock ”ledig” ett par dagar även om jag redan vet att jag kommer att jobba ändå bakom kulisserna med webbshopen då lite nya kläder är på ingång samtidigt som vi rear nu ut det mesta från våren/sommarens kollektion.

Hur ställer du det till sjukskrivningar efter en plastikoperation som oftast har med ytan att göra? Är det moralisk rätt att bli sjukskriven för att man vill ha exempelvis större bröst och låta andra betala för sjukskrivningen? Tycker nog personligen att man borde istället använda sig av lediga dagar för att vara hemma efter något man gör frivilligt men självklart finns de även de fallen som tillhör undantagen.

Som egen företagare får man betala själv om man är hemma …

Narkos är något jag faktiskt gillar väldigt mycket. När jag låg inne på operationssalen, under lampor i den sterila miljön (de hade dock på lite skön musik) och fick lite avslappningsmedel för att sedan få narkosen insprutad så kan jag inte annat än erkänna en skön känsla. Kroppen och hjärnan lämnar allt för att bara flyta med i en artificiell sömn.

Att gå på spa är också en slags regression men en plastikoperation är så klart ett större steg mot att ”någon skall sköta om en”. Den är dock även förknippad med en smärta som är någon slags bestraffning för det ytliga valet man gör. Att gå tillbaka till jobbet som jag själv alltid gör för snabbt är också ett bevis om något slags kompensation i det moraliska dilemmat att fixa till något ytligt.

Nu har jag fått kaffe och lite fika och om ca 1 1/2 timma hämtar min väninna Tania mig för att köra hem mig. Det blir en lugn eftermiddag/kväll hemma med VM match vid 22 som det enda måste =)

Läkaren tittade precis in och sa att han tror att han fick bort det mesta och erkände att det såg ”illa” ut men vet ni? Kunde han rätta till någorlunda bra det som har sett så illa ut så får jag ändå känna att dagens operation var inte i onödan som de två tidigare.

Självklart känns det att man har skurit, tagit bort och stramat ihop men det visste jag och en smärta som är förknippad med att något förbättras är inte lika jobbig.

Jag vet inte om någon från kliniken läser detta men vill tacka sjuksköterskorna och narkosläkarna för att de är alltid så trevliga på alla kliniker och även här. Även om jag känner mig dålig bemött i min lilla kamp mot det jag uppelver och kräver för en slags ”rättvisa” i något man har grovt felat så kan jag även ge en eloge till de som sköter sitt jobb utmärkt bra och det gör jag.

Nu längtar jag hem till min dotter och visst är det sjukt att jag ligger på uppvakningen och bloggar??? =) Hahaha! Ville bara nämligen berätta att jag mår ok så att även ni vet för vissa av er tror jag faktiskt bryr sig även om ni inte känner mig <3