Har läst i Johannas blog om att vissa utvalda elever blir kränkta under nollningen på sin skola och kan inte annat än förfasas över att vi inte har kommit längre än så efter all fokus de flesta av oss lägger på att prata om mobbning (som innefattar allt från utfrysning, kränkningar, elaka kommentarer, hot). Icke att förglömma att viss mobbning även är olaglig med de konsekvenser som detta innebär.
Att som förälder tvingas få hem sin son/dotter som under sin första skoladag har blivit föremål för mobbning med att hans namn står skrivet på väggen i skolan tillsammans med adjektiv han inte ville. Hur känner han andra dagen? Tror ni att han är lika motiverad att gå till skolan då? Jag hoppas att skolan, föräldrar, lärare och andra studenter har tydligt visat sin ståndpunkt och tydligt markerat att de tar avstånd från allt som rör kränkningar och mobbning.
Att börja gymnasiet är redan en väldigt speciell tid med många känslor då den gamla klassen har splittras för att nu bilda nya som ska läsa samma linje på en helt nu skola. Kommer jag att känna någon mer i klassen? Hur kommer lärarana att vara? Vad ska jag ta på mig? … är bara några få av de som präglar och upptar deras tankar de dagarna för känslan om att göra ett gott inryck känner jag mig väl i också som lärare.
På det gymnasium där jag jobbar förekommer ingen nollning tack och lov och om någon skulle ha skrivit de orden som drabbade killen på skolans vägg är jag säker på att de hade tagits bort pronto samtidigt som klasserna hade kallats till möten för en lektion i hur vi bemöter andra nya studenter. Uppleverer att arbetslagen jobbar kontinuerligt och allvarligt för att skolan ska kännas en trygg plats så att alla eleverna får där den lugn och möjlighet att tänka på sin skola utan den typen av distraktioner.
Hoppas så att den berörda eleven har du fått mängder med positiv stöd så att resten av hans första vecka i skolan kan fyllas med de positiva förväntningar som att börja gymnasiet innebär för flertalet <3
Vi vet alla att distraktionerna är många ändå och jag hoppas att ”vi och dem” blir snabbt en ”vi som går i skolan” utan de distinktioner man gör för att skapa olikheter där ingen vinner på det.
Att inkludera alla i en klass så de känner sig trygga i den miljön och med de andra klasskompisar är en så otrolig viktig del i inlärning för den skulle inte alls fungera bra om man skulle känna sig utstött från andra. Den typen av aktivitet jobbar vi en del med med ettorna och skippar nollningscerimonin helt