En av de frågorna vi fick när vi var med i fredagspanelen i radion var det huruvida vi såg fram emot Mello eller inte. Sanningen var att jag inte ens hade en aning om att Mello skulle börja, så stort är mitt intresse, or N O T. Smaken är olika och jag vet att denna tävling som pågår nu i några veckor engagerar många men för min del lockar den inte mitt intresse och inte heller min dotter som hade kompisar här hemma igår kväll medan jag låg i sängen och tittade på Netflix.
På förmiddagen denna söndag, medan tjejerna låg och sov, tog jag bilen till Louise och barnen då hon och Petter, första veckan i januari, flyttade in i ett nybyggt underbar radhus.
Nelson var idag en björn som gillade att bli presenterad vilket jag självklart högtidligt gjorde =)
”Ladies and gentlemen, madame and monsieurs, signore e signori, mina damer och herrar låt mig få presentera den kände och store björnen som anländer nu från de ryska skogarna”
Här fick jag gå på dagis och leka lite innan han hämtade mig =)
Kunde inte ha blivit räddare och tror att Nelson tyckte nog att jag anpassade mig rätt så bra att leva i hans lilla låtsasvärld men förklaringen ligger nog i att jag ibland själv lever i en =)
Någon som dock fortfarande är för liten för att leka björn eller förälder är lille Justus som satt mestadels och sov, nöjd med livet …
