En mamma organiserar en födelsedagsfest till sin son men kräver 5,50 pund var från sina gäster.
Bilden nedan för att jag älskar vackra paket och dessa väntade på min dotter när hon fyllde år för några år sedan…
Är det ok att kräva pengar till de som tackar ja för att exempelvis gå på barnkalas? Det är nämligen just vad som diskuteras febrilt i engelska familjeforumet Mumset där en mamma berättar att hon blev bjuden med sina två barn på barnkalas och efter att ha tackat ”ja” fick hon reda på att hon skulle betala ca 200:-, en summa som de som ordnade festen ville ha för att täcka omkostnaderna i form av underhållning, lek och vinster.
Mamman fortsätter att reflektera kring detta då hon tycker att det blir alldeles för dyrt att gå på kalas om man måste först betala för att delta, köpa present samt lägga bensinpengar för att ta sig fram och tillbaka till festen. Var går gränserna för sådant? Det är en rätt så intressant diskussion då idag handlar barnkalasen om mer än en korv med bröd och de där festerna blir mer och mer en klassfråga där familjerna ”pressas” till att ordna det bästa kalaset för sina barn.
Julen närmar sig och även där finns nog en orättvisa gällande de där med paketen. Köper du presenter för lika mycket du får tillbaka (bortsett dina egna barn så klart)? Det var vad vi diskuterade idag. Ska den kvinna eller man som har en massa syskonbarn köpa presenter till de alla trots att hon/han själv kanske inte har några och får själv inte något paket då hon/han är vuxen? Min syster och jag gör det enkelt för oss: hon köper något från mig till mina syskonbarn och jag till min dotter från henne. Ett rätt så bra sätt då vi sällan firar tillsammans (hon bor i Italien), för att slippa lägga kostnader på frakt och så finns det även möjlighet till byte vilket blir svårt om paketet är i ett annat land.
Hörde talas för några år sedan om en kvinna som la större summor pengar för att köpa presenter i samband med alla hennes väninnor gifte sig medan hon själv som singel fick aldrig något tillbaka. Hon tog tog i denna upplevda orättvisa genom att ordna ett bröllop där hon gifte sig med sig själv och självklart hade hon sett till att det fanns en gedigen önskelista.
Har du någon sådan historia du vill dela med dig? Kommentera isf. gärna här i bloggen <3