Från idag är det i Italien möjligt att ge sitt barn båda föräldrarnas efternamn eller, om båda är överens om det, enbart mammans, något som inte tidigare har varit möjligt i mitt hemland.
I 1982- års namnlag här i Sverige tog man bort möjligheten till dubbelnamn då man ansåg att det blev väldigt krångligt men att man har, åtminstone i över 20 år, fått möjligheten att ge sitt barn mammans efternamn kan jag intyga då min egna dotter fick mitt.
Hos oss var det nämligen en icke fråga då Nicoles pappa tyckte själv att det lät mycket trevligare för vår dotter att heta Castellari här i Sverige än ett vanligare efternamn som Bengtsson. Efternamnsproblematiken var aldrig något bekymmer och majoriteten verkar idag välja till sitt/sina barn det efternamn som klingar bäst …
Minns när Nicoles farfar hade som tipspromenadsfråga vem ”Nicole Castellari” är och bland förslagen förutom – Görans barnbarn fanns även – en skådespelerska då han tyckte att namnet och efternamnet klingade just lite glamour tillsammans. Det är ju trots allt så att Castellari kommer från ordet castello (slott) eller borg så vem vet, mina förfäder var prinsessor kanske? :) I det faktum skulle kunna finnas vissa förklaringar :)
Man tror nämligen att efternamnet Castellari (som kom till under Medeltiden) fick de som bodde i ett slott eller som hade någon anknytning till en sådan.
Bilden nedan från 2009
Nicole själv är väldigt nöjd med sitt efternamn så kanske att det får leva vidare så att det finns, i framtiden, fler än 3 Castellari i Sverige (jag, min dotter och min mor)? Idag är det nämligen bara vi tre som heter så här i landet Sverige.
Här nedan ett något äldre bild på de enda tre Castellari som är bosatta här i Sverige.
I Italien finns det istället 554 Castellari (inte så vanligt då det finns nästan 61 miljoner invånare i Italien) och efternamnet är vanligast i regionen Emilia-Romagna där Bologna (min hemstad) är huvudstaden i.
Man brukar säga att de flesta italienska efternamn som slutar med bokstaven -i härstammar från norra Italien medan de som slutar med bokstaven -o härstammar från de södra delarna av landet.
I Italien tar man oftast tillbaka sitt flicknamn efter en skilsmässa något som inte är lika vanligt här? Hur tänker du kring ditt barns efternamn och ditt egna vid eventuellt bröllop eller skilsmässa? Själv har jag hetat Castellari hela livet men så har jag aldrig velat gifta mig och därför inte heller kunnat skilja mig :)
Tack för en trevlig läsning. Tänker på våran vän Bonfiglioli med i på slutet alltså norra Italien. Hälsningar Irena.
Tack snälla Irena och ja, Bonfiglioli är också från norra Italien <3
Vem vet, du kanske blir en Andersson😉😁
Har definitivt inga sådana planer med någon Andersson eller med någon med något annat efternamn och så räknar jag mig som en dejtande kvinna, inget mer även om jag kan dejta samma under en längre period :)
Hej Michela! Jag tog min mans efternamn då vi gifte oss och fick barn (alla fick då samma efternamn) men vi skilde oss för några år sedan och idag känns något märkligt att ha hans efternamn nu när vi inte längre är ett par men samtidigt skulle det kännas konstigt att inte ha samma efternamn som mina barn.
Önskar dig en trevlig kväll!
Tror nog att många familjer tänker just som ni gjorde men förstår även att vid ett skilsmässa kan båda alternativen kännas märkliga även om man är samma person och ens barn är fortfarande ens barn oavsett efternamn <3 Detsamma till dig!