Hemma hos oss är det sällan vi tittar på de där programmen som engagerar många andra som Idol på fredagar.
Istället satte vi på ”The Holiday” en av de där ”feel-good movies” som åtminstone vi har nog sett minst 10 gånger.
Vet inte om detta stämmer men tror att många av oss har en ”speciell scen” som vi kanske alltid tänker på när filmen nämns eller som vi alltid gråter till oavsett hur många gånger vi har gråtit till just den scenen tidigare.
Så är det för mig även i denna film och kanske är det en otippad ögonblick som får mina krokodiltårar att rinna ner på mina kinder.
När den äldre mannen skall ta emot ett pris och klarar att själv gå upp för trappan till scenen då gråter jag så att Nicole hotar med att stänga av filmen om jag inte slutar =)
Kanske att det är så att jag tänker på min pappa som dog av tumörer efter flera år som monodepressiv. Ibland kan vissa scener helt enkelt väcka ömma punkter inom oss och denna scen åstadkommer just detta oavsett anledning.
Gillar även en mening som den äldre mannen/skådespelaren uttalar i filmen och med den önskar jag dig godnatt med en näsduk i handen och en dotter och en hund som redan har gått och lagt sig trötta på att se mig, lipsillen =)
Godnatt <3
Ja, visst är det så. Konstigt att känslan är lika stark även om man sett filmen flera gånger<3
Då har man lyckats förmedla något på riktigt =) I detta fall förvånas jag varje gång den scenen kommer, samma reaktion gång på gång =)