Yttrandefrihet eller förtal?

Senaste dagarna har en privatperson och två teve kanaler fällts för grovt förtal.

Utan tvekan, intressanta domar som jag har varit nyfiken på och idag kunde jag läsa på Aftonbladet.se om domen mot Cissi Wallin.

TV4 verkar få betala 8,9 miljoner till Martin Timell och idag kom Cissi Wallins straff: villkorlig dom samt 90.000:- i skådestånd till den man som hon ”hängde ut” på sina sociala kanaler med namn för en påstådd våldtäkt som ägde rum för flera år sedan och där förundersökningen lades ner på grund av brist på bevis.

Om våldtäkten ägde rum eller inte är det bara två personer som vet men oavsett så handlar rättegången mot Cissi inte om det, rättegången handlar om lagen accepterar att en människa (skyldig som oskyldig) hängs ut offentligt genom att uppgifter sprids om honom/henne på ett sätt som gör att andras uppfattning om honom/henne försämras avsevärt.

Självklart har vi yttrandefriheten som är otrolig viktig i vårt demokratiska samhälle och något som vi ska värna om MEN var går gränsen mellan att äga rätten att uttrycka vad man tycker och förtal?

Den rätten man inte äger är nämligen att sprida sin egna sanning till vem som helst och hur många som helst, något som Cissi Wallin gjorde under #metoo där hennes ord spreds genom delningar och kommentarer. Konsekvensen av detta blev att den av henne utpekade mannen hotades, funderade att begå självmord samt att han blev av med sitt jobb och med det sin inkomstkälla.

Man ska inte glömma att lagen i dessa lägen finns inte till för att vi människor ska vara tysta från att berätta vår sanning men för att man ska stoppa spridandet av känsligt och kränkande information om enskilda personer.

Med detta som bakgrund tycker jag definitivt att det är rätt att döma Cissi Wallin till grovt förtal för tänk om vem som helst kan ta sig rätten att hänga ut någon som en personlig vendetta med förödande konsekvenser? Jag kan tom. tycka att 90.000:- är alldeles för lite för vad den utpekade mannen måste ha gått igenom oavsett sanning eller inte.

Å andra sidan kan jag som exempel även förstå om en kvinna vars dotter har blivit utsatt för något brott vill hänga ut den personen om inte lagen straffar honom i brist på bevis. Att man själv i de lägen är beredd att ta sitt straff för den handling är upp till var och en men lagen ska vara tydlig med att markera att vi människor (män som kvinnor) får inte ta oss rättigheten till att offentligt och medialt hänga ut andra (män som kvinnor), en lag som finns för att skydda oss själva från liknande handling.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *