Facebook är bra på att påminna oss, förutom mycket annat, om hur fort tiden passerar. När jag loggade in idag dök den här bilden upp då den hade lagts ut för exakt 10 år sedan, anno 2009 och jag var då 37 år gammal.
Den klänningen kom jag så väl ihåg. Jag bara ÄLSKADE den och köpte den i Köpenhamn trots att den hade ett mönster som var lite retro? Tyget var elastisk, tyngre så att den verkligen föll och om jag minns rätt var märket italienska Fornarina men inte helt säker …
Klockan var från Guess för då hade alla dessa klockor, åtminstone i Borås. Det som är just lite tråkigt hos oss i vår småstad är just att alla har samma gällande vissa trender. Idag har jag ingen klocka alls i väntan på min Rolex =)
Bilden togs på en väldigt mysig kräftskiva och jag vet att samma dag hade jag sagt hejdå till en dansk kille som kommit till Borås för att dejta mig men jag var måttlig intresserad så att jag skulle iväg den kvällen var väldigt lägligt.
När jag tänker på allt som har hänt under de senaste 10 åren så har de innehållit roliga minnen och en massa tråkiga lärdomar. Ni vet, som livet är, upp och ner.
2009 var året då vi åkte till Phi Phi och hade en liten förälskelse på ön som varade i 3-4 dagar … De där semesterflörten är lite mysiga allt <3
För 10 år sedan var Nicole en liten tjej på 6 år, Knut var ca 3 år och Molly fanns överhuvdtaget inte.
Vissa attribut har märkligt nog vuxit och vissa inte (sorry, my kind of humor =) och just nu hade jag nog hellre varit på den där stranden i bikini och vitt linne istället för att behöva skriva två stora tentor på 6 dagar men så får jag tänka på att ingen tvingar mig, bara jag själv som har den där viljan att göra de för att ha avklarat kursen i kriminologi A.
Ska dock först möta min fd kollega Lotta vid 10 för en gemensam kaffe innan jag fokuserar på första hemtentan och alla dess djupare frågor där underlaget är hela 4 böcker.
10 år har lärt mig mycket positivt och mycket negativt för vi slutar verkligen aldrig att lära oss, så viktigt att komma ihåg och vara ödmjuk inför insikten att vi tolkar världen utifrån oss själva med det bagaget av erfarenheter som vi har med oss.
Minns du var i livet du var för 10 år sedan? Men mest intressant är kanske att fundera var man vill vara om 10 år? Eller ska vi lära oss mer att leva i nuet än att planera och fundera över framtiden?