Var går gränserna till vad man får lägga ut på sociala medier för att skapa content? Varför filmar människor någon i behov av hjälp istället för att just hjälpa? Vad händer med oss människor, håller vi på att förlora vår empatiska förmåga i jakten på att själva bli sedda?
Forskning visar på tendensen att människor är mer benägna att hjälpa en välklädd man som ramlar ihop på gatan i något som kan vara en hjärtinfarkt än att hjälpa en person som vi tror är missbrukare och på grund av en misstänkt överdos har fallit ihop på trottoaren.
HÄR kan du se ett klipp som handlar om The Bystander effect, något jag tar alltid upp när jag går igenom socialpsykologin.
Genom omsorg kan vi utföra stordåd. Der finns inget som går upp mot känslan av att ha hjälpt någon.
”Du ska aldrig vara rädd att göra något om det är det rätta” – Rosa Parks
En känd influencer som jag dock inte själv följer har filmat en utslagen man som låg utanför hennes dörr. Förutom att filma honom skrattar hon åt honom och ber sonen gå ut och peta på honom för att se om han reagerade. HÄR kan du läsa om händelsen och se klippet. Hennes följare har reagerat (tack och lov) och agerat och likadant har flera av de företag som hon har samarbetat med. Reagerar vi inte så finns inga tydliga gränser för vad vi accepterar av våra influencer.
Det hon gjorde är chockerande så klart men vad säger hennes agerande om henne själv eller om det samhälle som vi lever i?
Carin Götblad (regionspolischef) har sagt ”Tänk efter vilken sorts människa du vill vara! Alla kan faktiskt göra något om så bara ringa polisen eller fråga om allt är okej”
Det rådet tycker jag att vi ska lyssna på …
Det är vidrigt av henne att agera så, en sådan fruktansvärd människosyn!!!
Håller definitivt med dig …