Någonstans har jag nog alltid haft den där känslan att jag inte lever det livet jag borde, som är menad. Sedan jag var i yngre tonåren har jag haft drömmen om att driva boskap tillsammans med riktiga cowboy i Montana, en resa som fortfarande inte blivit av men inatt hände något speciellt.
Kanske pga. att vi på jobbet pratade igår om serien ”Yellowstone” som nu finns även tillgänglig på Netflix så drömde jag att jag åkte på just den där resan. Jag red, lärde mig skjuta, träffade en massa härliga människor från världens alla hörn och från miljön i Montana hamnade jag även på en fantastisk vit strand där jag red på en svart glänsande häst. Vaknade utvilad och med den där härliga känslan att jag faktiskt hade på riktigt upplevt den där drömmen.
Det är så sällan jag minns mina drömmar numera men tacksam för nattens undantag då den var sådär härlig och underbar som en dröm faktiskt kan vara.
Skulle man tro på att man har levt olika tidigare liv så är det för mig uppenbart att jag har levt i Montana eller Colorado för har en fascination för dessa ställen trots att jag aldrig har varit där. Min lilla ranch, min häst och min cowboy som ser ut som Robert Redford eller Kevin Costner … Hur svårt kan det liksom vara att förverkliga den? :)
(Här nedan en gammal bild när jag var ut och red med Håkan som faktiskt har gjort den där resan i Montana och som numera bor i himlen. En man som har en speciell plats i mitt hjärta)
Eftersom du gillar Montana måste du se den fina stämningsfulla dokumentären John – en sista norsk cowboy. På urplay.
Tack för tipset! Ska definitivt kolla … som sagt aldrig varit där men har alltid känt att det är min miljö <3