Efter ett uttalande från Zara Larsson har en liten debatt funnits kring önskvärt beteende på bio.
För 30 år sedan hade jag mer eller mindre precis flyttat hit från Italien. En italiensk väninna kom på besök från Bologna, vi åkte till Stockholm, var ute i mina morföräldrars stuga men så var vi även på bio här i Borås då ”Robin Hood: Prince of Thieves” med Kevin Costner hade premiär.
I slutet av filmen dyker Sean Connery upp som King Richard och när vi såg att det var Sean Connery reste vi oss upp och började glatt applådera för att sedan inse att vi var de enda som stod upp. Övriga i biosalongen satt ner och tittade lite förvånade på oss. DÅ insåg jag att beteenden på bio skiljer sig åt mellan min Italien och min Sverige :)
Nyligen var jag och tittade på ”A man called Otto” och tårarna var svåra att hålla igen då filmen påverkade mig i en viss igenkänning. Känslor på bio …
Även om jag definitivt tycker att publiken kan få uttrycka lite mer känslor tycker jag inte att folk ska prata under filmens gång och något som definitivt irriterar mig är när folk prasslar med sina godis påsar eller annat.
Själv ser jag nämligen alltid till att ta bort pappret upptill för att just inte vara den som prasslar när jag ska ta en godisbit. Gammal varning på det? :) Har dock gjort detta under flera år …
Själv röstar jag på JA för lite jubel och för att uttrycka sina känslor men big NO på prassel :)
Apropå något helt annat så dök detta Facebook minne upp i mitt flöde då min vän Fazli taggade mig på den bilden för just 9 år sedan idag. Helt klart en av mina mest märkligare kvällar :) och ringde just Fazli efter det galna då han också var i Stockholm och kom till undsättning för att hålla mig sällskap … De som vet vet :) Har dock ingen aning varför han la till bilden till höger, den är inte så jag …
Bara att inse att det är just de galna upplevelser jag minns med ett leende på läpparna :)
Jag tycker man så klart både skall kunna skratta och gråta åt filmen, men absolut inte sitta och diskutera filmen i stort med sin granne. Bättre att stanna hemma i soffan då.
Håller med dig Lena och är nog förvånad över att det finns människor som tycker tvärtom :)
Älskar att gå på bio men då ska det vara tyst, inga som pratar men självklart får de skratta och gråta. Tack för en trevlig blog!
Tack snälla <3
Jag har börjat gå ensam på bio lite då och då på dagtid. Så himla underbart, inget prassel av godis och inget prat. Jag går in i en liten bubbla och bara njuter.
Bra gjort Anna. När jag bodde i Italien gick jag också på bio ibland själv så kanske dags att börja med det igen …