Idag har jag vikarierat på en av gymnasieskolorna här i vår stad, tagit en kaffe med en fd kollega som jobbar där på heltid och sedan varit för andra gången på 3-4 år hos den psykologen jag gick hos för flera år sedan.
Finns nog inget skönare än att sitta och prata med någon som faktiskt får betalt för att råda, säga i vilka tankar man har rätt i och i vilka man kanske borde tänka om för att utgången på det man önskar ska bli som bäst för en själv enligt den expertis hon besitter.
Mina tankar kring en viss situation jag har befunnit mig i ett par år fick sig en liten tankeställare idag samtidigt som jag även fick den feedback och kvitto på de känslor jag har kring den som jag hoppades på. Visst är det märkligt hur vi alla utgår från oss själva när vi tolkar en viss händelse trots då vi tycker att vi är rätt så objektiva när vi yttrar oss om den?
Så skönt att gå därifrån med en viss tro och hopp som känns rätt för mig så inatt kommer jag nog att somna skönt, en liten orosmoment har släppt, om inte annat för tillfället …
Nu lite mys med min dotter som ligger och snappar med kompisar och sedan blir det lite sömn, klockan 630 väntar bussen till Lerum …
Vem går du till Michela?
Hos Birgitta Sahlsten, gillar henne mycket!