The revenge dress …

Nu har jag sett klart på senaste säsongen av ”The Crown” och en scen som många har väntat på och som nog många skulle beskriva som historisk är när prinsessan Diana hade på sig den ikoniska revenge dress som just fick sitt namn när prinsessan Diana klev ur bilen för att närvara på en party i London samma kväll som prins Charles i en tv-intervju erkände att han hade varit otrogen med Camilla Parker-Bowles.

Gästerna var nog lite nyfikna att se hennes reaktion efter den tv intervjun, hur skulle hon reagera? Skulle hon börja gråta eller bli arg? Skulle hon överhuvudtaget komma på festen eller skulle hon hålla sig hemma långt ifrån de offentliga blickarna? Bara prinsessan Diana vet vilka tankar hon tänkte då men valet hon gjorde var att hålla huvudet högt och bjuda på ett leende i den svarta tajta klänning som fick just namnet ”the revenge dress” och som den kvällen efter gästernas applåder blev ett begrepp för just hämnklänningars hämndklänning.

När jag döpte min lilla butik till ”la vendetta clothing” hade just samma tanke bakom namnet.

Själv har jag under dessa 51 åren blivit lämnad en gång, kanske två :) … en chock för min del faktiskt.

Även om jag (lik alla andra som har vid något tillfälle varit i samma situation) intellektuellt (vem f-n är intellektuell eller rationell i det läget? :) förstår att kärlek har inget med utseende att göra har vi människor en benägenhet att jämföra oss (oavsett hur dumt detta är). Jag är självklart inte bättre än alla andra gällande detta så gjorde det som jag inte borde ha gjort, jämförde mig men mådde inte dåligt av jämförelsen vilket hjälpte mig i sorgeprocessen.

The revenge dress … prinsessan Diana gjorde helt rätt den dagen då hon valde att visa upp sig istället för att sörja då det var vad hon hade hon gjort i flera år under det äktenskapet som innehöll tre personer och inte två. Klänningen gjorde inte prins Charles mindre kär i sin Camilla men den sände en statement som har en psykologisk relevans i den sorgeprocessen som en sådan trauma innebär för den personen som drabbas.

Har du själv haft på dig någon sådan klänning vid något tillfälle? Du har kanske känt den känslan om den där lilla vendettan som får inte den mannen eller kvinnan tillbaka till dig men som är en rätt så skön feeling att få känna? <3

10 thoughts on “The revenge dress …

  1. Och där fick du till det, hihi! Tror att om någon har lämnat dig berodde det nog mest på att du inte visade kärlek mot honom, eller har jag fel? Har för mig att du skrev det vid något tillfälle?

  2. Om man blir lämnad spelar det ingen roll alls vad man tycker om sig själv, personlighet och det yttre. Det är ju han som valt, och inte tyckt samma som en själv, alltså är det den som blivit lämnad som förlorar och han som vunnit. Oavsett. Alltid.

    1. För sin egna sorgprocess kan vissa saker underlätta något och det är just den mänskliga processen och känslan jag hänvisar till. Inte vad som är rätt, sant eller inte. Härligt att det finns mer cyniska och negativa människor än mig när jag försöker vara positiv för en gång skull :) Säger inte att du har fel men jag pratar om hur man själv kan känna vilket är det viktigaste för just mig. När min dotter mådde dåligt för att hon blev lämnad för några år sedan inte sa jag till henne att han är vinnaren och hon förloraren <3

    2. Utveckla gärna det. Förstår det inte alls. Måste väl ändå bero på hur man ser sig själv. Om någon lämnar mig är det hans förlust, inte min😁

  3. Såklart man själv som lämnad kan/vill känna så som du beskriver, men det är inte cynism utan ren fakta att det är den som lämnar som är missnöjd och bestämmer ;)
    Du kan själv tycka att du är bättre än den nya, men så tyckte inte han, han föredrog nåt annat som han ansåg bättre för sig.

    Klart man tröstar tex sitt barn som råkat ut för sånt, men det är ju en helt annan sak. :)

    1. Jag tycker inte att någon är bättre än någon annan. Tycker att du läser in i mina ord mer än det jag skriver faktiskt. Känner trots allt inte den personen som nog är både gladare och roligare än vad jag var då jag var och kanske fortfarande är rätt så tråkig :)
      Tycker dock inte att det är bara barn som ska tröstas när någon går igenom en traumatisk kris som vissa saker faktiskt innebär för majoriteten i sådana situationer <3

    2. Whoa, vilken snäv tolkning du gör ”E”. Den som lämnar äger inte vetorätt om vad jag ska tycka om mig själv. Människor utvecklas åt olika håll. Ett avslut säger inget om hur mycket partnern älskade dig, eller hur mycket du är värd att älskas.

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *