Gårdagen i en bild …

Var först i valet och kvalet att visa bilder men då de som har sett de ber mig att inte skicka fler drar jag slutsatsen att det är inget som man frivilligt vill se. Ni får helt enkelt lita på mina ord när jag skriver att om det igår såg lite sådär äckligt ut såg det desto värre ut idag vilket var det avgörande skälet att två kirurger väntade på mig för att inte lägga två enkla stygn som jag trodde men fick genomgå en riktig operation på kanske ca 45 min.

Igår eftermiddag åkte jag alltså till kliniken i Göteborg där de opererade mig den 15/7 av den anledningen att bland annat vätska som hade samlats under ett område nära ljumsken där jag är snittat hade gjort att huden hade släppt. Ta detta med en nypa salt men lovar att jag ska be läkaren förklara så att jag inte bara svamlar som jag troligtvis gör här just nu =)

Det som jag nog aldrig har varit med om är att opereras utan att få narkos. Jag älskar att somna in gott ovetandes om allt förutom att en operation sker. Pga. att jag hade både ätit något litet och druckit så var inte narkos ett alternativ så fick bara lite morfin, alvedon och något annat för att koppla av.

Tror att dessa två underbara kirurger insåg snabbt varför jag älskar narkos för när jag la mig på operationsbordet skakade mina ben som en reaktion av lite nervositet/spänning och som ett litet barn sa jag nog 10 ggr “men jag vill sova” … Med lugna ord förklarade de att jag skulle få en lokalbedövning som gjorde att de lovade mig att jag inte skulle känna något samtidigt som jag insåg också att den där enda sprutan (som såg både stor och tjock ut =) skulle kännas när den injicerades vid det där såret/hålet som var det som nu skulle sys ihop.

De fick vänta en liten stund och sa kom bedövningssprutan som dock inte kändes alls på det sättet jag trodde, helt klart hanterlig för mig som i vanliga fall är rätt så tuff i liknande sammanhang …

Tuff var jag verkligen inte igår och jag låg där och pratade med den snälla sköterskan samtidigt som jag kände (utan att dock känna någon smärta alls) hur kirurgerna jobbade för att ta bort död vävnad och lite annat, göra rent och sy ihop. På ena stället fick jag även drenage som de ska ta bort på fredag. Fick sedan vila lite då jag hade fått lite lugnande som egentligen började verka mer när operationen var slut då jag spände mig lite för mycket innan och under tiden =)

Jag skriver inte några namn på kirurger/läkare samt ingen länk till kliniken då jag vill verkligen skriva ett inlägg om den om de lyckas med den stora bedriften att försöka rätta till efter en gammal operation för 9 år sedan.

Igår visade dock kirurgerna åter prov på stor professionalitet genom sin lugn, att de noga förklarade vad som hade hänt och varför (minns dock inte termerna, inte det som hjärnan fokuserade på just vid det tillfälle), att de var där till kl. 21 för att jag skulle få gjort detta på direkten och inte riskera en infektion som hade skett om jag hade väntat och framförallt för att de var underbara personer och använde lite humor där det behövdes … Det gäller att läsa av människor och med mig är humor som en lugnande =)

Nu är det bara att vänta att en vecka i total lugnhet gör att kroppen återhämtar sig för att sedan börja kunna få ork till promenader och möjlighet att njuta av kanske de sista 2 veckorna på detta sommarlov.

Förlåt detta tråkiga och långa inlägg för er som egentligen inte alls är intresserade <3

Lämna ett svar

Din e-postadress kommer inte publiceras. Obligatoriska fält är märkta *