Det moraliska pekfingret i en otrohetsaffär …

Då min fria inställning till vem jag tycker har en moralisk skyldighet i en otrohetsaffär har gjorts offentlig (kan inte förstå det intressanta med att offentliggöra detta för sina egna läsare) känner jag att jag lika gärna kan här skriva ett eget inlägg om ämnet då åsikterna verkar vara väldigt starka.

Har nämligen inget emot diskussioner så länge de sker under benämningen respekt för att alla inte tycker som mig och vi använder oss av ett språk som tyder på just detta.

Personligen tycker jag att den som är otrogen är den personen som är i en relation, den som är singel har i mina ögon inga moraliska förpliktelser i en otrohetsaffär.

Ibland kan det vara så att hen inte ens vet att den andre är i en relation, ibland vet hen det men bryr sig inte. Enkelt, hårt och ärligt.

 Jag är inte stolt över att tycka så, jag är glad att du som tycker att jag har fel tycker som du gör men är även av den synen att alla har rättighet till sin egen åsikt och rätt eller fel handlar i detta fall om något vi själva tycker.

Diskuterade ämnet med en väninna som var väldigt klar och ärlig: ”Michela, när jag själv levde  i mitt långa förhållande så tyckte jag att både mannen och älskarinnan gör fel men efter att ha levt som singel i några år och själv blivit kontaktad av gifta män så är jag av en helt annan åsikt

Det är ganska intressant och för mig märkligt att det ser ut som om många  tycker mest illa om kvinnan som ligger med den ”upptagne mannen”.

Det verkar som om de flesta verkar tro att det är kvinnan den som har förfört och nästan hypnotiserat mannen till att vilja ha just henne, något som får mig att skratta för de erfarenhet jag har och har hört så är det alltid mannen som tar kontakt med tjejen/kvinnan. Han gör alltså ett aktivt val som dock verkar för många inte vara lika allvarlig, trots att det är han som är i en relation.

Har man själv  upplevt känslan av att bli bedragen förstår jag att man nog tycker att min åsikt är helt fel då kvinnor borde stötta varandra och visa en moralisk solidaritet gentemot varandra. Den solidaritet känner jag inte mot en kvinna jag aldrig har träffat hur fel du nu tycker detta vara.

Hur många par som träffas i min ålder tror ni inte har varit otrogna mot sin tidigare partner innan de valde att göra slut?

Det är nog mer vanligt än ovanligt att par, speciellt män som är i min ålder gör slut pga. att de har någon annan vid sidan än inte.

Är det mer allmänt accepterat om en otrohet pågår i några månader/år om den leder till en ny relation än ett engångsligg som har med lust att göra?

Så med detta sagt vet ni min åsikt om något som upprör men för mig ligger den moraliska skuldbördan inte på den som är singel men på den som är i en relation.

Vill ni kommentera detta med vad ni själva tycker gör gärna detta MEN vi kränker inte varandra bara för att ämnet är laddat och för att vi tycker olika.

Gör du det med respekt får din kommentar stanna kvar, annars raderas den …