Brava Hanna !!!

Även om jag börjar jobba på onsdag dröjer det fram till nästa vecka innan jag börjar träffa alla mina nya klasser och jag ska verkligen undervisa i alla ämnen jag är utbildad till: italienska, psykologi och sociologi.

Älskar att ha varierande ämnen och i det även självklart utmaningen: Italienska. Kanske inte så märkligt att jag blev gymnasielärare i italienska då jag är född och uppvuxen i den ”splendida” (vackra) staden Bologna i just Italien.

Visste ni t.ex. att Bologna kallas ”den feta, den röda och den lärda”? Den feta är kanske väldigt enkelt att förstå anledningen av för alla som har besökt min hemstad. Maten är ”squisito” (utsökt) och det är nog få som inte håller med. Den röda av den enkla historiska anledningen att staden varit kommunistisk och den lärda därför att vi har den äldsta universitetet i Europa dit bland annat läkare från hela världen söker sig till.

Min syster när vi var ut och njöt av ett glas en sommarkväll i Bologna förra året (tror jag) =)

Att bara gå runt vid universitetsområde får nog många att bara vilja börja plugga någon kurs där. Sist jag gick igenom delar av det satt på en av de många små torg ungdomar och åt pizza på marken och hade studieböckerna framför sig medan de åt, studerade och njöt av solen. Vilken fantastisk kombo!!!

Snart ska jag alltså bland annat träffa en ny klass i italienska (nybörjare) och fortsätta med en klass som läser italienska för andra året. Från att språk var en av de mest viktigaste ämnena i skolan tills att idag känner sig de flesta ungdomarna mer eller mindre tvingade till att plugga ett språk förutom engelska.

Att alla kan eller borde lära sig just engelska för att underlätta språkkommunikationen är just det många ungdomar tycker så språkstudier kräver en del av en.

MEN för min del säger jag NEJ tack!!! Jag älskar exempelvis åka till Paris och få höra det franska språket trots att jag själv inte kan mer än kanske fem ord … När jag var i Paris sist satt jag på en bänk och väntade på de andra. En äldre man satt bredvid mig och när han gick önskade han mig en trevlig fortsättning på dagen på just franska. Hade han sagt det på engelska hade det inte alls känts lika genuint eller äkta och så förstod jag honom tack vore att jag kan just italienska!

De flesta skrattar och är nöjda när de har lärt sig att säga på italienska ”vorrei una birra per favore” (jag skulle vilja ha en öl tack) och jag tycker att meningen är bra att lära sig av den enkla anledningen att jag brukar poängtera att ordet ”vorrei (jag skulle vilja ”ha”) är helt fantastisk!

Man kan alltid peka på det man önskar men ordet ”vorrei” före, ett så användbart enkelt litet ord och så har vi i Italien ett talesätt som säger ”ordet jag vill ha existerar inte ens i Guds trädgård” så att använda ”jag skulle vilja” framför ”jag vill” är mer korrekt och ödmjukt … Och genom språk så lär man sig samtidigt något om landet, om människorna, om kulturen … Vet du vad ”il dolce far niente” är exempelsvis? Googla så får du fram det. Är man italienare så ska man kunna den konsten …

Apropå språk läste jag att mina duktiga, driftiga fd. kollega Hanna har skrivit en krönika om just språk som du kan läsa här nedan.

Brava Hanna och till alla som kan och vill så lär vi oss så mycket mer än bara ett språk när vi läser och lär oss ett <3

Leave a Reply

avatar
  Subscribe  
Notify of